Tjejmilen

Förra veckan sprang jag tjejmilen. Det var en upplevelse, herrans massa kvinnor som sprang en mil tillsammans! Min och mina vänners stora tanke innan loppet var: Detta har vi gjort förut, hur kommer det sig att vi betalar för att att springa en mil?. Det är helt klart roligt och inspirerande att springa med en massa andra människor (förutom att folk ställer sig i fel startgrupp och på så sätt bromsar upp hela fältet).

Men varför en tjejmil? Nu springer kvinnor maraton precis som män och behöver inga egna klasser. Eller? Det känns lite som om tjejmilen är en slags uppmuntran till kvinnor att inte ta i för mycket. Vi är ändå kvinnor och ska väl kunna ta det lite lagom med en mil? Det är kanske orättvist att tänka så för man kan vinna tjejmilen och de som gör det tillhör sverigeeliten i långdistanslöpning, men det känns ändå lite som om det som är reserverat för oss kvinnor ska vara lite lagom.För mig som nybörjare var det dock en utmaning att springa en mil på tävling, men jag har vänner som också är nybörjare och som är män. Vilken tävling ska de ställa upp i? Stockholm maraton? Lidingöloppet? (Jag är medveten om att midnattsloppet finns, men det är lite jippobetonat och vänder sig inte till motionärer, såsom tjejmilen).

Jag kommer nog att springa igen, men jag gör det inte för att det är så bra att det är så lagom med en mil och att det bara är mysiga kvinnor med, utan för att jag är för dålig för att springa längre och för att loppet finns.