Jultraditionen H&M vs. vänsterfeministerna

Det börjar närma sig jul, och jul handlar som bekant mycket om traditioner. En sådan som vi de senaste åren har varit utan, är i år tillbaka, och det är de där underklädesreklamerna. Det är Gudrun Schyman som jag skrev om igår, som attackerar klädjätten Hennes&Mauritz.

Både Gudrun och H&M tjänar på uppmärksamheten kring huruvida det är etiskt eller inte att slå upp underklädesmodeller på reklampelarna lagom till julhandeln skall starta. Personligen bryr jag mig inte så mycket, senaste underklädesinköpet var visserligen på just H&M, men det berodde mer på närheten och priset, än på att jag hade sett stora reklampelare med något snyggt plagg.

Nu när jag gett både Gudrun och H&M lite sjysst gratisreklam, så tycker jag att det är att gapa om lite väl mycket. Det finns mycket värre sexistisk reklam som man kan protestera mot, där det handlar om att konservera könsrollsföreställningar istället för att illustrera en vara.

Det är inte en bra utveckling när de folk betecknar som feminister går ut och ger sig på ickefrågor som H&M:s reklamkampanj, när det finns så många viktiga frågor att engagera sig för. Feminismen behöver inte ännu mera nymoraliserande över sexualitet i stort där vi om Gudrun fått bestämma, snart skulle gå klädda i helteckande avsexualiserade kläder allihopa (hallå, det kämpar kvinnor för att slippa i delar av världen!). Istället handlar det om att se till att fler får makten över sina egna liv och får bemötas efter individ istället för kön.

Gudrun har ju numera aktier i H&M. Använd din makt som aktieägare, och uppmuntra folk till att bojkotta affären. Själv tänker jag fortsätta att köpa kläder där, men på grunderna att de ska vara snygga, bekväma och till ett rimligt pris. Det är mitt aktiva val, och jag tänker fortsätta kalla mig för feminist trots det. Så här i juletider tycker jag också att man kan lyfta upp denna organisationen lite extra, bestånde av verkliga kämpar, som jobbar för att motverka stora problem.