Att skylla på tradition känns så dammigt!

Ibland blir jag förvånad över hur snabbt det går att ta till sig nya föreställningar om hur män och kvinnor gestaltas. Ta bara "Commander in cheif" som exempel. De första avsnitten så tyckte jag det var så ovant och häftigt att höra titeln "Madame president" om allas vår Mac. Idag så tänker jag inte på att det är en TV-serie om en kvinnlig president utan att det är en serie om en president som råkar vara en kvinna. Jag kom på mig själv att vara helt uppslukad av intrigerna de senaste avsnitten och jag inte längre brydde mig om att analysera serien genom genusglasögonen. Jag bara älskar Donald Sutherlands karaktär och sättet han skratta/ler på. Underbar som bad guy.

I lördags förmiddag damp veckans nummer av Östermalmsnytt ner i brevinkastet. Eftersom jag är en typisk extraprisjägerska så bläddrar jag alltid igenom den så jag inte ska missa något kap.

Det skojiga med detta var att på sidan 18 var det en artikel som hette "Lär dig städa som ett proffs" där städproffset Peter Johansson tipsade alla oss amatörstädare om både det ena och det andra. Att exempelvis använda samma trasa till kök och badrum är ett absolut tabu. Peter berättar hur han använder en rosa trasa till badrummet och en ljusblå till köket för att vara säker på att det inte ska ske någon sammanblandning. Reportaget illustreras genom fem foton där man får se Peter in action. Och när man ser bilderna på honom, iförd hantverkarshorts och firmatröja från företaget Städspecialisten, så känns det så självklart.

Att städa är givetvis ett hantverk på samma sätt som att vara rörmokare, målare, snickare eller vad som helst. Peter Johansson är så långt ifrån en piga man tänkas kan komma. Han är ett proffs som jobbar på ett företag vars tjänster jag gärna vill vara med att erbjuda skattereduktioner för så fort som möjligt.

Att vara president är nödvändigtvis inte ett mansgöra. Att städa är inte nödvändigtvis ett kvinnogöra. Det handlar bara om att visa på att det knappt finns några som helst sysslor som är beroende på hur vi ser ut mellan benen. Jag ifrågasätter faktiskt om det där snacket om traditionella könsspecifika sysslor som sega strukturer egentligen behöver existera. Om jag på bara ett par veckor lärt mig att det är helt naturligt att tituleringen "Madame president" används så bevisar det väl mer att tradition bara är tomt begrepp som faktiskt går att ändra snabbt ändå?

Jag har då aldrig varit en traditionsförespråkare. Jag tror stenhårt på framtiden. Och att det går snabbt att ändra föreställningar om vad som är typiskt manligt och typiskt kvinnligt om man verkligen vill. Kruxet är väl bara det att det finns många som inte delar den visionen. Som vill tro på traditionella påhitt istället för att tänka i andra banor och som gladeligen läser om boken "Kvinnor är från Venus och män är från Mars" tills sidorna ramlar av.


Läs Östermalmsnytt här: http://www.innerstadspress.se/default.asp?id=1189&PTID=&refid=1102 och klicka vidare på senaste numret alternativ om du läser detta inlägg senare så finns det i pdf.arkivet. Numret är 11 och reportaget på sidan 18 är skrivet av Victoria Rydergård.