Trött på vänsterns statsmonopol på feminismen? Illamående av högerns "kvinna-stanna-hemma-vid-spisen-politik"? Uppgiven över borgerlighetens oförmåga att se könsrollsstrukturer? Feminist, liberal och radikal? Då är Felira någonting för dig.

måndag, april 10, 2006

Därför kommer jag aldrig göra en Skugge

Linda Skugge slutar kalla sig för feminist på dagens sidan fyra i expressen. Hon drar upp långa anledningar om varför, att feminismen är felriktad samtidigt som hon sätter stora likhetstecken mellan vänsterfeminism och vanlig feminism.

Jag tror att Skugges val är både välgenomtänkt och kanske behövligt för henne, men jag tycker samtidigt det är synd att hon väljer att bortse från allt det positiva som feminismen står för. För även om jag i mycket kan hålla med om alla de negativa exempel hon drar upp, så är det en stor skillnad mellan att kalla sig för feminist och bara vara för jämställdhet.

Feminismen är den aktiva ställningstagandet att det finns skillnader mellan könen som beror på samhället, och att det är någonting man kan och vill ändra på. Att bara vara för jämställdhet är ett mer allmängiltligt ställningstagande du kan ha, utan att göra så mycket åt själva problemet. Jämställhet är innehåller ingen problemformulering, något som feminismen har och vill lösa.

För att lösa de problem som finns i dagens samhälle med ojämlikheter mellan de olika könen så tror jag att feminismen definitivt behövs. För att även om kvinnor och män är biologiskt olika, så är inte skillnaderna så stora att de motiverar de skillnader i förutsättningar som idag finns mellan män och kvinnor. Det är heller inte så stora att de motiverar hur olika man behandlar barn, eller betalar män och kvinnor som utför samma jobb, så olika lön.

Det är inte ett avståndstagande från feminismen som behövs, utan snarare ett reformerande. Många feminister ser kön framför människors individualitet, när det egentligen borde vara feminismens kamp att låta just människors individualitet vara det grundande när det handlar om bemötande och förutsättningar, istället för kön. Att det sedan behövs en medventenhet att vi i dagens samhälle ofta låter kön vara en större grund för bemötande än individ, och att det är det vi vill bekämpa, blir också det feminismen kallar för strukturer.

Värderingar efter kön hör inte hemma i ett modernt samhälle. Vi är alla individer med individuella behov, och individuella förutsättningar. Trots detta så bygger dagens samhälle på den manliga normen, där kvinnlighet blir någonting annorlunda, och inte det normala. Där behövs feminismen. För att få folk att bli behandlade som folk, och inte efter vad de har mellan benen.

6 Comments:

Blogger Maria B said...

jag tror aldrig att jag varit så feministisk som innan jag blev Feminist. När jag var yngre struntade jag gladeligen i hur man skulle bete sig som kvinna/tjej respektive man/kille. Jag tyckte de flesta tjejer var mesiga som bara ville bli ihop med killar, snacka om killar, köpa kläder eller fnittra i grupp. Själv gjorde jag som jag ville, minsann. Först när jag började plugga vid universitetet kom jag i kontakt med feministisk teori och kunde för första gången se strukturella skillnader beträffande kön. Började där kalla mig feminist och det lär jag göra resten av livet. Men jag förstår inte varför ordet Feminist har blivit ett sådant skällsord igen. Är det efter Roks-dokumentären eller FIs bildande, eller vad?

måndag, april 10, 2006 5:15:00 em

 
Blogger Johanna said...

Gissningsvis en kombination, och på att folk tröttnar på att hela tiden få skit. Synd, för det visar bara ännu mer hur vi tvingas in i mallen för "normalitet" och könsrollerna igen.

måndag, april 10, 2006 10:09:00 em

 
Blogger Maria B said...

I bland undrar jag om det inte vore bättre för mig som person att inte vara så där medveten om allt. Jag menar att jag VET alldeles för mycket om orättvisorna mellan könen för att inse att jag bara måste vara feminist. Jag accepterar inga orättvisor eller att bli särbehandlad på grund av mitt kön. Men visst kostar det på, det ska gudarna veta. Men för mig finns det inget alternativ. Jag ÄR feminist och lär så bli hur utfryst jag än riskerar att bli.

måndag, april 10, 2006 10:39:00 em

 
Blogger fatima said...

Såg först i dagens Metro att Skugge slutar kalla sig feminist. Det är bara att beklaga! Mitt egen feminstiska engagemang har dalar och toppar över åren, just nu har jag en sådan där "dal", men aldrig att jag skulle sluta kalla mig feminist, ALDRIG. Det är jag som definierar mig själv och vad jag står för. Aldrig ska någon annan kunna säga tll mig att jag är si eller så pga kläder, uttalanden osv. Min chef hade faktiskt ett "personligt samtal" med mig kring mina "feministiska attityder" för något år sedan. När vi pratat om det kom det fram att jag inte uppfört mig på något speciellt vis, men eftersom jag nämnt ORDET feminist inför mina kollegor hade någon (antagligen utifrån könskrigsdebatten) definierat mig som militant manshatare. HERREGUD. Nu har chefen slutat lyssna på det örat och ser att jag faktiskt är en tillgång på jobbet. Men tänk:
t o m en chef kan få för sig saker bara p g a ORDET feminist, så visst Skugge, jag förstår dig, men det är inte beundransvärt att ge vika!

tisdag, april 11, 2006 1:02:00 em

 
Anonymous Anonym said...

Bra skrivet! Jag undrar bara över en mening. Du skriver "...där kvinnlighet blir någonting annorlunda, och inte det normala".

Hur definierar du kvinnlighet? Jag menar inte att vara petig, men just den meningen skulle kunna läsas som normativ och/eller särartsfeministisk.

onsdag, april 12, 2006 12:39:00 em

 
Blogger Johanna said...

malin, jag menar på den definitionen av kvinnlighet som samhället sätter, att det du som kvinna gör räknas annorlunda just för att du är kvinna, och då som någonting kvinnligt och onormalt, istället för att du som man kan göra samma sak accepterat och ses som helt normalt.

lördag, april 15, 2006 2:40:00 fm

 

Skicka en kommentar

<< Home