Trött på vänsterns statsmonopol på feminismen? Illamående av högerns "kvinna-stanna-hemma-vid-spisen-politik"? Uppgiven över borgerlighetens oförmåga att se könsrollsstrukturer? Feminist, liberal och radikal? Då är Felira någonting för dig.

onsdag, maj 31, 2006

Stafett mot våldtäkt!

Blev imponerad när jag hamnade på en webbplats som heter stafettmotvåldtäkt.nu. Cirka 20 kvinnor i reklambranschen har engagert sig för en opinion mot våldtäkterna som bara ökar år efter år. Gå genast in på deras webbplats och skriv under för en bättre politik mot våldtäkter!

söndag, maj 28, 2006

En politik för att stoppa våldtäkterna! NU.

Ååå, vad jag blir arg när jag läser rubriker om våldtäkt! På jobbet träffar jag tjejer som fått utstå så många övergrepp och jag läser om det VARJE dag i tidningarna.
Vi måste komma tillrätta med det sexuella våldet mot kvinnor och barn! Skärp lagstiftningen, gör proffsiga förundersökningar och använd hela straffskalan! NU.

måndag, maj 22, 2006

Våld i hemmet

Ibland känns det som en sån där dålig dag, då alla tidningsrubriken pekar på att vi lever i ett totalt stört samhälle, och att vi bara är små maktlösa fjortar.

Brottsförebyggande rådet konstaterar återigen att hemmet är den farligaste platsen att vara på om man är kvinna. I snitt så anmäls förtioåtta misshandelsbrott, där kvinnor blivit misshandlade av en nära stående man, om dagen. Tvåhundrasjugoen fullbordade våldtäkter anmäls per månad, även där de flesta i hemmet, och varje år blir sexton kvinnor dödade av en närstående man. Anmälda brott som bara räknas som en fjärde eller kanske till och med en femtedel av de som faktiskt sker, inte heller att glömma det våld som förekommer i samkönade relationer och hamnar utanför den heteronormativa statistiken.

Mediarapporteringen om våld i hemmet är usel, och det finns fortfarande inte särskilt många konstruktiva förslag över hur man skall komma åt problemet. Inte ens en kvinnojour är någonting som finns överrallt eller som man har rätt till.

Fler systemfel hittar du hos migrationsverket. Nu påstår de att det inte alls var något fel begånget när man lämnade ut uppgifter över var en dödsdömd kvinna befann sig, till mannen som sett till att hon fått sin shairadom. Fast att migrationsverket inte är mänskligt är tyvärr inte någon nyhet alls.

söndag, maj 21, 2006

Politiker ska fokusera på det våld som drabbar oskyldiga.

I dagarna gick ett pressmeddelande ut angående ett förslag som ska träda i kraft 1 september 2006. Det hela handlar om att kampsportsmatcher med våld mot huvudet ska kräva särskilt tillstånd. Syftet sägs vara rent medicinskt. Ett slag mot huvudet kan innebära hjärnskador och det är ju läskigt så det förslår förstås.

Om vi backar bandet lite och tänker oss in i vad en kampsporttävling egentligen är så finner vi att det är seriösa, hårt tränande individer som själva valt att träna och tävla olika kampsporter. Helt fria val med andra ord.

Det är ett hån mot dessa idrottare att på ett panikmoraliskt sätt börja oja sig "det är farligt att slå någon i huvudet". Som liberal litar jag helt och fullt att människor själva kan ansvara i vilken sport de vill tävla i. Det är ju frivilligt, frivilligt och återigen frivilligt.

I samma sekund som du nu sitter och läser denna text försiggår det våld som heter duga i de svenska hemmen och på gator och torg. Gärningsmännen som brukar våld mot kvinnor skiter fullständigt i att ta hänsyn till om kvinnan blir träffad i skallen eller inte. Kriminella gäng spöar upp oskyldiga offer på gatan som ger offren fysiska och psykiska skador för livet. Flickor som skär sig sönder och samman och brukar ett extremt våld mot sig själva ses som en belastning för sjukvården och här snackar vi verkligen svek från politiskt håll.

Självklart ska K-1 galor, proffsboxningsmatcher och allt det där tillåtas på svenskt territorium. Hade jag varit yngre idag hade jag garanterat börjat träna för att tävla i exempelvis Vale Tudo.

Sätt istället fokus och pumpa ut mer resurser till att ta hand om våldsoffer, barn som far illa, kvinnomisshandel och satsa på DBT-terapi och andra åtgärder till ungdomar med självskadeproblematik.

Feministisk framtid i Alliansen?

Var på Alliansens framtidskonferens i fredags. Någon annan Felira som var det också? En trevlig och orange tillställning, med en publik av mestadels partifolk som stärkte argumenten och attityden inför sommarens rysare - valkampanjen. Rapporten "Nytt hopp för Sverige" presenterades, och den är intressant, upplyftande och viktig. Hämta och läs!
http://www.maktskifte06.se/fileadmin/Upload/images/Turnebilder/Framtidskonferens/Nytt_hopp_for_Sverige060519.pdf

Nåväl, där satt jag hela dagen och lyssnade och sen gick jag hem och läste. Och jag måste säga att jag saknade en del besked kring jämställdheten. Över huvud taget kändes inte feminismen som ett av framtidens buzzwords i Alliansen, vilket oroar en övertygad borgare som brinner för kvinnors och mäns lika rättigheter och skyldigheter. Det som sades i frågan är rätt och viktigt: här finns kloka förslag för att kvinnorna ska få starkare fäste på arbetsmarknaden, till exempel att det ska bli lättare att starta eget inom vård- och tjänstesektorn.
Mer kvinnor där makten finns
- den biten täcks upp bra. Men
mer män där barnen finns
- var är tankarna kring detta? De metoder som finns idag fungerar ju inte sådär jättebra, och rapporten gör också en riktig analys av vad detta innebär: lägre livslön, sämre karriärmöjligheter för kvinnor och konserverade könsroller för alla. Men om man nu i valfrihetens namn inte reglerar detta, utan låter föräldrarna bestämma vid "sitt köksbord" - och ingenting händer, fastän taket i föräldraförsäkringen höjs, vad har Alliansen för strategi då? Ska då de konsekvenser som beskrivs ovan få bli bestående, för att "det är ju så folk vill ha det".

Jag är faktiskt lite orolig vilken familje- och jämställdhetspolitik jag i praktiken bidrar till genom min röst på ett Allians-parti.

fredag, maj 12, 2006

Felira

Var det Yoko Ono som sa: ?woman is the nigger of the world? ? Har för mig det. Igår fick jag den insikten tre gånger på rad, starkare och starkare religiöst nog. Först fick jag besked om att jag inte fått ett jobb jag varit aktuell för. Rekryteraren berättade att de valt att gå vidare med den andra kandidaten för att han var kille och de ville balansera gruppen. ?Ok, då förutsätter jag att vi var lika kompetenta så att de kan göra på det viset?, sa jag, och hon började direkt hacka och berätta jättemycket om hans kvalifikationer (som inte kan ha matchat mina eftersom jag ansågs som överkvalificerad). Det var inte mitt drömjobb och jag valde inte det kriget, men det var ju ändå en smått negativ upplevelse.

Något senare pratade jag med en annan rekryterare som sökte en kommunikationsansvarig på ett transportföretag. Fick veta lite om arbetsuppgifterna och ansvarsområdena och det lät helt rätt för mig. Då säger (den kvinnliga!) rekryteraren: ?Nu är det så att kunden har varit väldigt tydliga med att de inte vill ha någon på tjänsten som nyligen fått eller tänker skaffa barn?. Perplex blev jag! Å denna förbannade esprit d?escalier där man reagerar fem minuter för sent, när ska jag botas och förkorta min stubin med sjutton meter? Alltså, hur tänkte hon där? Varför sa hon det till mig? Förväntade hon sig att jag skulle säga ?jaja, det är lugnt, jag förstår!? Dessutom sa hon vilket företag det gällde. Så även om jag nu skulle bli aktuell för det jobbet så har jag ju totalt tappat lusten att ingå i ett företag med en sådan sexistisk kultur. Förresten, jag vet varför jag inte sa något till henne, men jag skäms lite. Jag letar efter nytt jobb nu, och dessa rekryterare har i det läget en stor makt över min möjlighet att få ett ? i alla fall av dem som går via deras företag. Att bråka kring sådana här frågor gör att man ses som en besvärlig typ, en rättshaverist som inte är flexibel, socialt kompetent eller något av de andra buzz-orden i platsannonserna. ?Vem fan orkar ha en feminist på kontoret??

Nåja. Den tredje insikten kom på kvällen, och är av en sådan magnitud att jag nästan rodnar över att jag tyckt att jag behandlats orätt i exemplen ovan. (Fast det får jag tycka ändå). Det var i Dokument Utifrån, en dokumentär om hur man i Kina, Indien och andra delar av världen inte vill ha flick-barn. I bästa fall (!) aborterar man fostren, ibland upp till femte-sjätte månaden, i värsta fall lämnar man de nyfödda flickorna på soptippar att dö eller överger små ett-två-åringar mitt ute på stan eller i skogen. Kvinnor som föder många flickor förskjuts av sina familjer om de har tur. De kan också misshandlas till döds. Flickor är en börda för familjen, de bidrar inte till försörjningen och måste ha en hemgift för att kunna giftas bort. Jag snyftade och svor programmet igenom. Ibland känns patriarkatets kraft nästan omöjligt svår. Särskilt som det många gånger är kvinnorna som bevarar den. I det här fallet var det ju svärmördarna som många gånger var den drivande kraften.

Två impulser. Jag vill adoptera ett flickebarn från Asien. Ge henne ett gott liv, en bra utbildning och allt det som trots allt gör Sverige till en förbannat bra plats att vara kvinna i. Och jag vill hitta och stödja organisationer som aktivt och på plats jobbar mot dessa organiserade kvinnomord. Har någon därute tips?

torsdag, maj 11, 2006

Samtyckeskrav i tv4 öresund/halland

Feliraskribenten Fatima Svanå pratade sexualbrottslagen i tv4:s nyhetsmorgon för Halland/Öresund. Programmet går att se på här (ungefär 7 minuter in i sändningen).

onsdag, maj 10, 2006

"en manligare variant av TV3"

Det beskrev Hasse Breitholtz, sin nya kanal, tv6 som. Eftersom jag har får in kanalen i lägenheten, så får vi väl se om tv6 tappar mig som tittare. Det verkar ju uppenbarligen vara deras målsättning.

Satsta på mer sport och film, visst, men varför ska man behöva kalla det för manligt? Ett par av mina favoriter bland tecknade serier; simpsons och family guy ligger ju idag på kanalen, kommer de flyttas bort de med? Eller är de manliga? Vad skulle en kvinnlig kanal vara fylld av? Romantiska komedier? Gissa vart pengarna skulle hamna vid den uppdelningen...

Tråkig målsättning av tv6. Kvinnor är uppenbarligen inte en prioriterad målgrupp, kanske dags att upplysa Breitholtz att vi är drygt hälften av befolkningen?